lördag 26 mars 2011

Boken om Gärdebyn


Är du intresserad och vill veta mer om
Gärdebyn så finns boken om
"Gärdebyn,
från bondeby till boendeby."
kontakta Erik Eliz på tel:0248-104 79
eller e-mail: erikeliz@telia.com
Kostnad: 100 Kr. + porto

torsdag 24 mars 2011

På gång i Gärdebyn

Ja, nu har vi haft möte i byautvecklingsgruppen och presenterar nu vårt lilla häfte späckat med förslag och idéer på vad vi vill ska hända i byn framöver. Detta är nya idéer som kommit fram under våra brainstormingmöten de gamla idéerna kvarstår på det som vi vill göra ex; boulekvällar mm.

Ni hittar häftet under fliken "På gång i Gärdebyn". Läs och tyck till!!

Maila oss era åsikter!! Vi ska ju alla arbeta för en aktiv gemensamhet i byn.

/Carina

lördag 19 mars 2011

Perols Gudmund Olsson


Perols Gudmund Olsson
Foto: Erik Fredelius
 Efter lite googlande på nätet så hittade jag upphovsmannen till Gärdebylåten nämligen Perols Gudmund Olsson.

Perols Gudmund var en enastående spelman. Enligt Karl Sporr en av de främsta i Rättvik - vilket inte vill säga lite med tanke på när det sades. Han komponerade Dal Jerks gånglåt och han var den som tog Gärdeby gånglåt (Gärdebylåten) till Gärdebyn. Genom bevarade inspelningar har vi en nyckel till ett äldre Rättviksspel berättar Gunnar Fredelius på sin sida om Perols Gudmund Olsson.

Läs hela berättelsen där Gunnar Fredelius själv berättar ur ett personligt perspektiv om Perols Gudmund Olsson.Gudmund berättar också själv genom brev mm.

Själv har jag släktforskat för många år sedan och ser att jag också har mina förfäder i Gärdebyn. Pers Hans Olsson från Lerdal och Tång Kerstin Gudmundsdotter fick 1835 sonen Olof. Han var bror med den kände spelmannen Tång Gudmund Gudmundsson.

I mina papper från kyrkoböckerna har jag skrivit:
"Pers Gudmund Hansson (Tång Gudmund, Tåberg) 1839-1909, Gärdebyn. Favoritelev till Dahl Erik Olsson (Dal Jerk). Gudmund fick förtroende att spela på bröllop på Jerks fiol men först sedan Dal Jerk undersökt vänstra handens naglar så att de icke var för långa och skadade fiolsträngarna.

Jerk hade alltid en sten i penningpungen. Den hade gömts på altaret i Rättviks kyrka vid tre brudvigslar. Stenen skyddade mot troll och onda människor. Mot slutet av sin levnad gav Dal Jerk stenen till Tång Gudmund och sade; Du spelar så bra nu Gudmund så nu ska du ta vid där jag slutar. Du ska få stenen som gått under tre vigslar.

Gudmund föddes på Tånggården i Gärdebyn. Detta går att läsa om i Rättvikskrus från 1989 på sidorna 46-47."

/ Carina

fredag 18 mars 2011

Profiler i Gärdebyn

Bild:  80-åriga Ruth Karis poserar med en av sina träfigurer. Foto: Björn Henriksson
Foto: Björn Henriksson
Först ut är Ruth Karis med sina underbara träsnidade gubbar som var och en av dem har sin alldeles egen historia.

- När jag föddes ville mamma inte ha mig, berättar Ruth i sin dokumentär som visats på SVT.

Hon föddes med en missbildad fot och hennes mamma lämnade dottern till sina föräldrar, Ruths mormor och morfar. Ruth tillbringade sin barndom bland hästhandlare och spelemän på gårdarna i Gärdebyn i Rättvik.
Varken läkare eller helbrägdagörare kunde göra något åt hennes fot. Hon älskade sång och musik och längtade efter att få dansa, men ingen ville bjuda upp henne. Men så kom Sven, som varken dansade eller brydde sig om att hon haltade.

När Ruth Karis berättar om sitt liv så gör hon det med hjälp av 100-tals trägubbar. På femton år har hon täljt fram sin egen och Gärdebyns historia. Hela hemmet har hon fyllt med figurer ur fantasin och ur verkligheten. Här finns spelemännen, lekkamraterna, simläraren och svärmor. Och här finns de fem barnen, alla djuren och slitet på åkrarna.

Här finns också massor av hästar som hon gjorde tillsammans med Sven - en häst för varje by och en häst för varje gård i Gärdebyn. Inga dalahästar utan alla hästar är unika till form och färgsättning.

Som småbarnsmamma med sin onda fot fick Ruth skaffa traktor för att ta sig ut på åkrarna med barnen som passagerare. I trettio år var hon också eldsjälen på Knotgården, en mötesplats för funktionshindrade i Rättvik och Leksand. Ruth ordnade bussresor runt i Europa och när det blev för tungt blev hon frälst och lät sig vuxendöpas.
- Jag ville ha det klart med vägen uppåt, berättar Ruth, som naturligtvis också har täljt mottagandet "där uppe".
Idag tar sig Ruth fram i elrullstol och njuter av det.
- Det var nog inte meningen att min fot skulle vara riktig. För vem vet vad jag hade varit då? Kanske balettdansös i Paris!

Se bilder på Ruth och hennes figurer här.
Texten är hämtad från SVT:s hemsida om dokumentären.

/Carina

torsdag 17 mars 2011

Brainstorming i byautvecklingsgruppen

Idag vaknar vi till ett lite kyligt Gärdebyn men dagarna är helt underbara. Strålande sol och plusgrader!

I byautvecklingsgruppen spånar vi vidare på vad vi kan hitta på i byn. Vi har många roliga idéer som vi vill genomföra men vi tar naturligtvis tacksamt emot era förslag! Maila dem till oss så ska vi se om de går att genomföra. Som en känd skidåkare sa; "Allting går bara viljan finns"

Säkert har ni massor med idéer om roliga aktiviteter som kan hända i byn men inte riktigt vet vad ni ska göra med er idé. Nu har vi svaret! Som sagt maila dem till oss! Vi kommer så småningom lägga upp vad vår brainstorming har gett för resultat och vad vi har för tankar och idéer om fortsatt utveckling för vår fina lilla by.
/ Carina